
Sverige mot organiserad brottslighet SMOB
Genom tvärsektoriell samverkan, kunskapsutveckling och forskning stärker SMOB Sveriges förmåga att motverka organiserad brottslighet med fokus på kriminell ekonomi.
Mobiliserar samhällsaktörer mot kriminell ekonomi
Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB) är ett partnerskap som syftar till att stärka Sveriges förmåga att bekämpa organiserad brottslighet, med särskilt fokus på den kriminella ekonomin. Genom att stärka tvärsektoriell samverkan mellan olika samhällsaktörer bidrar SMOB till att motverka organiserad brottslighet.
Den kriminella ekonomin är en stark drivkraft bakom många typer av brott och påverkar såväl offentlig som privat sektor. Det är en brottslighet som sällan syns direkt, men vars konsekvenser är högst påtagliga – både för individer och för samhällsekonomin i stort. Problemet är komplext och omfattar bland annat organiserad brottslighet i företagsmiljöer, arbetsmiljöbrott, skattebrott, exploatering av arbetskraft och utnyttjande av arbetstagare.
SMOB är en unik och nyskapande satsning mellan myndigheter, akademi, arbetsmarknadens parter och näringslivsorganisationer. Initiativet syftar till att stärka arbetet mot organiserad brottslighet genom utbildning, forskning, innovation och tvärsektoriell samverkan. SMOB skiljer sig från tidigare insatser genom att fungera som ett centralt kunskapsnav där olika beståndsdelar, som tidigare saknats, nu samlas och integreras.

Forskning- och analyslabb
SMOB erbjuder avancerade analytiska verktyg och metoder som möjliggör djupgående undersökningar och analyser, för att stärka organisationers förmåga att avslöja och motverka organiserad brottslighet.

Kompetensutveckling – Utbildning
Genom utbildning och kompetenshöjande insatser stärker SMOB motståndskraften och skapar bättre förutsättningar för att identifiera, förebygga och motverka organiserad brottslighet.

Tvärsektoriell samverkan
Arbetet i SMOB bidrar till att skapa en gemensam och enhetlig strategi för samverkan, där viktiga samhällsaktörer tillsammans arbetar för att motverka organiserad brottslighet.

Miljonvinster på avfall – när systemets brister blir en affär
Ett system byggt på tillit har blivit en möjlighet för organiserad brottslighet att göra stora vinster med liten risk att åka fast. Rapporten av Evelina Davidsson, SMOB visar hur brister i lagstiftning, tillsyn och myndighetssamverkan skapar luckor som utnyttjas av både kriminella nätverk och oseriösa företag. Frågan är inte om systemet har svagheter – utan hur länge de kan bestå.
Läs mer
Miljonvinster på avfall – när systemets brister blir en affär
Ett system byggt på tillit har blivit en möjlighet för organiserad brottslighet att göra stora vinster med liten risk att åka fast. Rapporten av Evelina Davidsson visar hur brister i lagstiftning, tillsyn och myndighetssamverkan skapar luckor som utnyttjas av både kriminella nätverk och oseriösa företag. Frågan är inte om systemet har svagheter – utan hur länge de kan bestå.
Det svenska avfallssystemet har omfattande strukturella brister som skapar gynnsamma förutsättningar för organiserad avfallsbrottslighet. Det är den samlade bilden i denna rapport, som bygger på 20 intervjuer med representanter från tillsynsmyndigheter, brottsbekämpande myndigheter, kommuner och andra centrala aktörer inom avfallsområdet.
Analysen visar att sårbarheterna finns genom hela systemet – från lagstiftning och myndighetsstyrning till tillsyn, informationsdelning och den praktiska kontrollen av avfallsflöden. Bristerna gör det möjligt för ekonomiskt motiverade aktörer att utnyttja systemet, samtidigt som risken för upptäckt och lagföring bedöms som låg.
En återkommande slutsats är att dagens avfallssystem i hög grad bygger på tillit. Verksamhetsutövare ansvarar själva för att klassificera avfall, följa regelverket och lämna korrekta uppgifter till myndigheterna. Samtidigt beskriver intervjupersonerna kontrollen som otillräcklig och regelverken som både komplexa och möjliga att utnyttja. I kombination med höga ekonomiska vinster och begränsade sanktioner skapas starka drivkrafter för regelbrott.
Rapporten pekar också på en splittrad ansvarsfördelning mellan myndigheter. Ingen aktör har ett samlat ansvar eller full överblick över avfallsflödena, medan samverkan och informationsdelning ofta är beroende av enskilda personers initiativ. Resurs- och kompetensbrister inom både tillsyn och brottsbekämpning försvårar ytterligare möjligheterna att upptäcka och stoppa organiserade brottsupplägg. Exempelvis bygger kontrollsystemet till stor del på dokumentgranskning, medan den fysiska tillsynen är begränsad.
Brister i spårbarhet och underrättelsearbete gör det svårt att följa avfall genom hela kedjan. Oseriösa aktörer beskrivs dessutom anpassa sina metoder efter myndigheternas arbetssätt genom att manipulera dokumentation och utnyttja skillnader i hur regelverket tillämpas.
Den samlade slutsatsen är att organiserad avfallsbrottslighet inte främst är ett resultat av enskilda regelöverträdelser, utan av ett system där flera svagheter samverkar. För att minska sårbarheten efterlyser intervjupersonerna stärkt tillsyn, bättre informationsdelning och samverkan, ökad spårbarhet samt förändringar i regelverk och tillståndsprocesser. Flera menar också att dagens tillitsbaserade modell behöver ersättas av ett mer kontroll- och verifieringsinriktat system.

Ansvarsområden och regelverk samt Penningtvätt
De digitala kurserna Ansvarsområden och regelverk samt Penningtvätt från SMOB är nu öppna. Anmäl dig redan idag och starta kursen direkt när det passar dig – varför inte i hängmattan under semestern?
Ansvarsområden och regelverk ger en förståelse för myndigheters uppdrag och ansvar, rättssystemets uppbyggnad samt centrala juridiska begrepp. Penningtvätt erbjuder en bred och grundläggande introduktion till penningtvätt och näringspenningtvätt.

Förslag till ny metod för att följa utvecklingen av arbetslivskriminalitet
Arbetsgruppen inom ramen för SMOB har redovisat sitt uppdrag att utarbeta en metod för uppföljning av arbetslivskriminalitetens utveckling i samhället. Förslaget innebär bland annat att Arbetsmiljöverket får huvudansvaret för metoden och att återkommande skattningar genomförs vart fjärde år.
Läs mer
Förslag till ny metod för att följa utvecklingen av arbetslivskriminalitet
Arbetsgruppen inom ramen för SMOB har redovisat sitt uppdrag att utarbeta en metod för uppföljning av arbetslivskriminalitetens utveckling i samhället. Förslaget innebär bland annat att Arbetsmiljöverket får huvudansvaret för metoden och att återkommande skattningar genomförs vart fjärde år.
Arbetsgruppen inom ramen för SMOB har tagit fram ett förslag till metod för uppföljning av arbetslivskriminalitetens utveckling i samhället. I förslaget pekas Arbetsmiljöverket ut som huvudansvarig myndighet för att förvalta metoden, medan Skatteverket och SMOB föreslås bidra till den fortsatta metodutvecklingen.
Arbetsgruppen konstaterar att underlagen i dag är bristfälliga på flera områden för att möjliggöra tillförlitliga skattningar av arbetslivskriminalitetens utveckling över tid. För att ge en mer rättvisande bild föreslås därför ett antal kompletterande indikatorer.
Förslaget innebär även att skattningar av arbetslivskriminalitetens omfattning och utveckling genomförs vart fjärde år.
Arbetet har bedrivits i samråd med de myndigheter som har regeringens uppdrag att samverka mot arbetslivskriminalitet, representanter för arbetsmarknadens parter samt ett urval av kommuner och regioner.
.
SMOB medfinansieras av Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden (ESF) arbetar för att förbättra arbetsmarknaden och stärka välfärden i Sverige. Genom olika projekt utvecklas och testas nya sätt att organisera arbetet, samarbeta mellan olika aktörer och stödja människor att komma in eller tillbaka till arbetslivet. Det kan till exempel handla om att hitta bättre metoder för kompetensutveckling eller att skapa nya vägar till sysselsättning för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden.
De erfarenheter och lösningar som fungerar bra i projekten kan sedan användas i den ordinarie arbetsmarknadspolitiken och i våra välfärdssystem. På så sätt bidrar ESF till långsiktiga förbättringar i samhället.
ESF i Sverige har också byggt upp en gedigen kunskap om hur EU:s stödprogram fungerar och om den europeiska sammanhållningspolitiken.

